
Apr 29, 2026
Digitala produktpass är på väg – men vad måste du inkludera i ditt, när måste det vara klart och vilka andra detaljer behöver du känna till? Här är det senaste från EU om DPP.
LÄS LÄNGRE NER FÖR BAKGRUND OM DPP. Vi fyller på artikeln när det finns nyheter från EU. April 2026 EU har nu publicerat en "metodologi" för att definiera datakrav för digitala produktpass. Vad innebär det?
De har i grunden tagit fram ett sätt, eller metod, för att avgöra vad som bör och inte bör ingå i ett digitalt produktpass. Se det som en slags färdplan som hjälper dig förstå hur de tänker och hur de kommer att ta fram så kallade "delegerade akter."
De "delegerade akterna" kommer att utgöra definitiva (förhoppningsvis) krav för ett digitalt produktpass, men för nu har vi metoden som leder oss dit.
EU-dokumentet är 120 sidor. Det är inte precis underhållande läsning. Men trots torrläsningen finns det mycket bra information där. Här är vår analys.
Pragmatism råder Kokar man ner det till en mening säger EU att vi måste vara pragmatiska kring det här. Till exempel: ska digitala produktpass finnas på modell-, batch- eller artikelnivå? Synsättet är att det beror på produkten och vad som är genomförbart. Om kostnaden för att gå ner på artikelnivå är för hög, bör vi inte göra det. Om det inte finns någon egentlig fördel med artikelnivå, bör vi inte göra det heller. Sunt förnuft är tumregeln.
Detsamma gäller alla andra delar av digitala produktpass. Hur mycket detaljer behöver vi om leverantörer i ett digitalt produktpass? Svaret för dem är att titta på vad som ger störst nytta för konsumenter, återvinnare eller andra intressenter. Om mer detaljer inte hjälper, gå inte dit. Om mer detaljer inte är värt ansträngningen, gör det inte.
Hitta ett gemensamt språk EU inser också att vi behöver komma överens om vissa definitioner så att en konsument enkelt kan jämföra en produkt med en annan. Låt oss hitta ett gemensamt språk.
Inkludera användarhandböcker, säkerhetsinstruktioner m.m. Detta är nu tydligare än tidigare. Om du har en användarhandbok eller installationsinstruktioner och liknande, behöver du lägga in detta i ett digitalt produktpass. Allt som kan förlänga en produkts livslängd bör finnas där, och den här typen av dokument kan bidra till det.
Det finns också en kommersiell fördel här, eftersom det kan innebära att du inte längre behöver trycka användarhandböcker på 20 språk om all den informationen kan göras tillgänglig digitalt i ett produktpass. Det här gör vi redan idag på Kolla, och vi sparar företag mycket tid, huvudvärk och pengar på det.
Hur man går tillväga Kärnan i dokumentet är själva metodologin. Hur ska man gå tillväga för att ta reda på vad som krävs för ett digitalt produktpass? Det delas in i fyra nyckelområden:
A: Omfattning och kontext Poängen är att du tydligt bör definiera vad du tror att alla dina olika intressenter skulle behöva från ett produktpass och arbeta utifrån det. Vad behöver en konsument ha tillgång till? Hur mycket information är rätt mängd information? Vad skulle en återvinnare behöva när produkten nått slutet av sin livscykel? Men lägg också till vad vi redan är skyldiga att redovisa enligt lag och vad som är branschpraxis. Definiera omfattningen och sätt upp mål.
B: Identifiera användningsfall och databehov – och prioritera och klassificera dessa behov. När vi väl har satt omfattningen, titta på användningsfallet. Gå igenom olika "Vad händer om?"-scenarion. "Vad händer om en person vill sälja sin läderjacka?" Och börja arbeta därifrån. Vad måste vara möjligt i det digitala produktpasset för att det ska lyckas? Vilken typ av granularitet kommer att krävas osv.?
C: Design och utveckling Det är här du faktiskt sätter granularitetsnivån, tittar på de gemensamma språken som används, specificerar exakt vilka data som ska finnas där och vem som kan komma åt vad. EU är ganska pragmatisk här också. Är den här informationen tillräckligt enkel att samla in? Är det värt att lägga mycket tid och pengar på djupare detaljnivåer gällande dina leverantörer? Kommer det att hjälpa konsumenter och återvinnare? Eller kommer det att kosta mer än det är värt? Finns det data som är för känslig för att dela?
D: Validering och konsultation Validera din design och inhämta feedback från dina intressenter. Till exempel: du har gått igenom ett användningsfall om att hjälpa en person att lära sig laga sina egna kläder med hjälp av ett AI-verktyg. Det här steget är där du faktiskt kontrollerar om detta är möjligt, och om inte, behöver du designa om ditt digitala produktpass.
Sammanfattning Rapporten sammanfattar allt på ett bra sätt genom att säga att de ser på detta med den "bredare lagstiftningslogiken" i åtanke. Med andra ord, inte de minsta detaljerna utan en förståelse för vad vi försöker uppnå med digitala produktpass och att gå därifrån. De talar också om en progressiv "bevisinsamlingsprocess". Med andra ord kommer digitala produktpass att utvecklas med tiden.
Se detta som EU:s ritning för hur de ska skapa delegerade akter. Med det i åtanke ger detta oss flera användbara insikter. Digitala produktpass är på väg! Bakgrunden till DPP – hur hamnade vi här? Den korta bakgrunden är att EU 2019 tog fram den så kallade ‘European Green Deal’, med målet att göra EU till ett område med netto-nollutsläpp. De ville också säkerställa en helt cirkulär ekonomi (där allt återanvänds om och om igen), eliminera föroreningar, stärka konkurrenskraften och se till att den gröna omställningen sker på ett rättvist sätt för alla. Ingen liten uppgift alltså.
Låt oss fokusera på ett av dessa högt uppsatta mål – att göra EU till en cirkulär ekonomi. För att uppnå detta tog man fram CEAP (handlingsplanen för cirkulär ekonomi). Inom CEAP finns en rad lagar och regler, och en av dessa är ESPR (förordningen om ekodesign för hållbara produkter eller på engelska Ecodesign for Sustainable Products Regulation).
Och inom ESPR hittar vi DPP – kravet på digitalt produktpass. ESPR-lagstiftningen beskriver ett digitalt produktpass som ett sätt att "elektroniskt registrera, behandla och dela produktrelaterad information mellan aktörer i leveranskedjan, myndigheter och konsumenter.”
Detta vet vi hittills om DPP
Den senaste informationen kom i april 2025. EU publicerade sin "Ecodesign for Sustainable Products and Energy Labelling Working Plan 2025–2030". Planen visar att EU vill upprepa framgången med energimärkningssystemet. Du vet, de där etiketterna på spisar och andra hushållsapparater i elektronikbutiken som visar hur energieffektiv produkten är? Målet med ESPR är att göra samma sak, fast för ett brett spektrum av hållbarhetsfaktorer.

Enligt EU har energimärkningen lett till en 12 % minskning i den slutliga energiförbrukningen år 2023 – mer än den sammanlagda slutliga energiförbrukningen i Belgien och Tjeckien. *https://environment.ec.europa.eu/document/5f7ff5e2-ebe9-4bd4-a139-db881bd6398f_en - page 4
På liknande sätt vill EU att digitala produktpass ska ge hållbara varumärken ett försprång och tvinga andra att följa efter genom att göra hållbarhetsinformation tydlig och transparent.. Now, what exactly is in a digital product passport? This is what we don’t know exactly but the EU is promising clarity by the end of 2025 or early 2026, at least for a few industries. It’s a complex one since one industry is going to have different criteria to measure and highlight than others.
Vad innehåller ett digitalt produktpass?
Detta vet vi inte exakt ännu, men EU lovar tydlighet i slutet av 2025 eller början av 2026 – åtminstone för vissa branscher. Det är komplicerat, eftersom olika branscher kommer ha olika kriterier att mäta och lyfta fram.
Det man har sagt i arbetsplanen från april 2025 är att man tittar på produktprestandakategorier (product performance) såsom hållbarhet, tillgång på reservdelar, minimalt återvunnet innehåll etc., samt produktinformationskategorier (product information) såsom nyckelfunktioner, koldioxidavtryck etc.
I tidigare dokument har EU nämnt specifik information som:
EU gjorde en studie som släpptes i juni 2024 där man lyfte fram sexton möjliga kriterier att kommunicera i ett digitalt produktpass för modeindustrin.
Dessa exakta kriterier, som vi hoppas se i slutet av 2025 eller början av 2026, kallas av EU för "delegerade akter". Håll utkik.
Vilka branscher påverkas av DPP?
I arbetsplanen från april 2025 pekades sex branscher ut som högsta prioritet. Det finns fyra "slutprodukter" (produkter som du och jag kan köpa i en butik) och två "mellanprodukter" (intermediate products) (produkter som används för att tillverka dessa slutprodukter).
Vad är tidplanen? För alla ovanstående områden har EU angett i ESPR-förordningen (fastställd i juni 2024) att det ska finnas ett fönster på 18 månader för att få allt på plats. Så om EU säger januari 2027, så innebär det att allt måste vara live och redo till mitten av 2028. Men det betyder också att du egentligen bör vara igång så tidigt som möjligt under 2027, vara kompatibel och sedan börja förbättra dina digitala produktpass för att få ut så mycket som möjligt av dem.
Detta är de datum som fastställts hittills i arbetsplanen från april 2025:
Slutprodukter:
Mellanprodukter:
Vad mer behöver jag veta?
När det gäller textilier och kläder så ingår inte skor, utan har istället placerats i en separat kategori "på grund av särskild materialanvändning, produktfunktionalitet och leveranskedjor.” Men en studie kommer att genomföras för att utvärdera möjligheten att förbättra miljömässig hållbarhet för skor inom ramen för ESPR, och denna ska vara klar i slutet av 2027.
Kemikalier var tidigare ett högt prioriterat område och förväntades vara en av de första branscherna som skulle omfattas av DPP. Men det är också mycket komplext och har därför fått mer tid. En studie genomförs i slutet av 2025 för att mer exakt definiera vilka kemikalier som omfattas och vilka fokusområden som ska ingå.
Håll dig uppdaterad här. Vi kommer följa utvecklingen noggrant och publicera nyheter när de kommer. Hör av dig om du vill påbörja din DPP-resa idag. Vi samarbetar redan med flera PIM-leverantörer för att erbjuda en komplett end-to-end DPP-lösning.